Netikett/Kommentarssvar/Nödrop
Jag vet inte så mycket om netikett.
Jag vet att det anses ohyfsat att skriva med versaler. Typ som att hålla på och skrika hela tiden. Och om nån postar i fel forumkategori skriker alla n00b!!! och hatar den. Och om man byter ämne i en tråd är det OT.
OT är en dödssynd.
Fast inte på kanin.ifokus.se. Där har deltagarna en tyst överenskommelse om att varje ny post oavsett ämne ska besvaras med naaaw GU va gulli XD!! och sedan övergå i listor på vad ens egna kaniner åt till frukost.
Så forum har jag alltså lite koll på.
Men bloggar!
När det kommer till bloggar begriper jag inte ett dyft.
Är det över huvud taget möjligt att som 80-talist inte blogga, och ändå räknas som existerande?
Är det socialt självmord om man skriver mindre än två gånger om dagen?
Får man extrapoäng om man beskriver sina måltider?
Vad är Blondin-Bella?*
Vad är egentligen häftigast; bloggar eller fejsbuck?*
Är det okej att tvinga folk att läsa ens blogg?
Måste man läsa andras bloggar?
Ska man tycka att bloggar är intressanta? Underhållande?
Ska man börja misstänka att man inte finns om man inte får några kommentarer?
Här kommer frågorna som jag allra mest är i behov av svar på:
Ska man svara på eventuella kommentarer man får?
Hur ska man i så fall svara på kommentarer?
- I ett nytt inlägg? Via mail? Muntligt? I den andra personens blogg (förutsatt att den är 80-talist eller jobbar med media och alltså själv bloggar)? Bland kommentarerna till det egna blogginlägget?
Jag famlar i blindo.
*Mer allmäna frågor
Jag vet att det anses ohyfsat att skriva med versaler. Typ som att hålla på och skrika hela tiden. Och om nån postar i fel forumkategori skriker alla n00b!!! och hatar den. Och om man byter ämne i en tråd är det OT.
OT är en dödssynd.
Fast inte på kanin.ifokus.se. Där har deltagarna en tyst överenskommelse om att varje ny post oavsett ämne ska besvaras med naaaw GU va gulli XD!! och sedan övergå i listor på vad ens egna kaniner åt till frukost.
Så forum har jag alltså lite koll på.
Men bloggar!
När det kommer till bloggar begriper jag inte ett dyft.
Är det över huvud taget möjligt att som 80-talist inte blogga, och ändå räknas som existerande?
Är det socialt självmord om man skriver mindre än två gånger om dagen?
Får man extrapoäng om man beskriver sina måltider?
Vad är Blondin-Bella?*
Vad är egentligen häftigast; bloggar eller fejsbuck?*
Är det okej att tvinga folk att läsa ens blogg?
Måste man läsa andras bloggar?
Ska man tycka att bloggar är intressanta? Underhållande?
Ska man börja misstänka att man inte finns om man inte får några kommentarer?
Här kommer frågorna som jag allra mest är i behov av svar på:
Ska man svara på eventuella kommentarer man får?
Hur ska man i så fall svara på kommentarer?
- I ett nytt inlägg? Via mail? Muntligt? I den andra personens blogg (förutsatt att den är 80-talist eller jobbar med media och alltså själv bloggar)? Bland kommentarerna till det egna blogginlägget?
Jag famlar i blindo.
*Mer allmäna frågor
Böggenen
Jag läste i Illustruerad vetenskap att kvinnliga släktingar till homo- och bisexuella män är mer fertila än vanliga kvinnor.
Man har hittat en böggen.
Detta är naturens sätt att kompensera för männen som inte hyser någon önskan att betäcka kvinnor, och därmed säkra den mänskliga artens fortbestånd.
Vidare gick det att läsa att det handlar om någon gen i X-kromosomen eller hur det var, som gör att kvinnorna får en ovanligt stor aptit på män, har mer sex och alltså blir gravida oftare. Denna gen gör även att de promiskuösa kvinnornas manliga släktingar får ett sug efter män. Liksom som en bieffekt.
Bögar.
Det är märkligt hur vetenskapliga tidskrifter formulerar sig.
De hade ju liksom likaväl kunnat skriva att man har hittat en genpryl som gör att bäraren tänder extra mycket på män.
Det hade varit lite enklare.
En gång stod det i samma tidning att hyenor lever i dysfunkionella storfamiljer.
Motivering:
Flockarna styrs av honor som är aggressiva. Hanarna hittar man först allra längst ner i hierarkin.
Uppochnervända världen har t.o.m. gått så långt att honornas klitoris är förstorad, ungefär som en penis, och könsorganet sitter otillgängligt till och försvårar för hanarna när de vill para sig med de aggresiva honorna. De är mindre till växten och får svårt att hålla balansen när de ska stoppa in snoppen.
Guds förträfflighet
Igår satt jag och såg på när min sambo låg i sängen.
Likblek, skakande och kallsvettig låg hon där och vred sig. Några få meningar kunde hon få ur sig. Om hur hon inte stod ut och ville dö för att slippa.
Hon hade mens.
Tydligen tycker Gud att det här är den smartaste lösningen på hur fortplantning ska fungera.
Värktabletterna tog inte och jag vågade inte vika en tum från hennes sida.
Tydligen tycker Gud att fotmassage är det enda i hela världen som ska lindra i detta läge och Heja Gud, logikens herre och härskare, och jag satt och masserade.
Jaja, hon spydde i alla fall inte.
Och om man har mensvärk ska man lägga en varmvattenflaska på magen och gå ut och motionera, för det allra bästa är ju att röra på sig. Precis som när man är deprimerad!
Och är man en riktig kvinna ska man prisa det röda guldet och vara glad att man får ta del av den kvinnliga urkraften. Sen ska man föda barnaparasiter utan bedövning och vara lycklig över att få gå igenom den kvinnliga invigningen.
Har man mycket ont kan man ta en ipren.
GE OSS ETT BOTEMEDEL MOT MENS FÖR HELVETE!!!!!
Likblek, skakande och kallsvettig låg hon där och vred sig. Några få meningar kunde hon få ur sig. Om hur hon inte stod ut och ville dö för att slippa.
Hon hade mens.
Tydligen tycker Gud att det här är den smartaste lösningen på hur fortplantning ska fungera.
Värktabletterna tog inte och jag vågade inte vika en tum från hennes sida.
Tydligen tycker Gud att fotmassage är det enda i hela världen som ska lindra i detta läge och Heja Gud, logikens herre och härskare, och jag satt och masserade.
Jaja, hon spydde i alla fall inte.
Och om man har mensvärk ska man lägga en varmvattenflaska på magen och gå ut och motionera, för det allra bästa är ju att röra på sig. Precis som när man är deprimerad!
Och är man en riktig kvinna ska man prisa det röda guldet och vara glad att man får ta del av den kvinnliga urkraften. Sen ska man föda barnaparasiter utan bedövning och vara lycklig över att få gå igenom den kvinnliga invigningen.
Har man mycket ont kan man ta en ipren.
GE OSS ETT BOTEMEDEL MOT MENS FÖR HELVETE!!!!!
Fascinate
1989 gjordes en målning på en industribyggnad i Bromsten i Stockholm. Den gjordes med sprayfärg, och den gjordes med fastighetsägarens tillstånd.
Målnigen heter Fascinate och är ett viktigt verk i vårt rikes graffitihistoria.
Den anses av Stadsmuseet vara skyddsvärd och Stadsbyggnadskontoret vill att den skall bevaras när resten av industriområdet rivs till förmån för en ny stadsdel.
De borgerliga politikerna som styr Stockholms Stad vill dock inte höra på det örat. Nix.
All graffiti, laglig som olaglig, bidrar till otrygghet och uppmuntrar till skadegörelse.
Påstår de, utan stöd i någon forskning.
Och efter att ha överlevt i 19 år, en mycket ansenlig ålder för en graffitimålning utomhus, nästan intakt, skall Fascinate nu jämnas med marken.
Målnigen heter Fascinate och är ett viktigt verk i vårt rikes graffitihistoria.
Den anses av Stadsmuseet vara skyddsvärd och Stadsbyggnadskontoret vill att den skall bevaras när resten av industriområdet rivs till förmån för en ny stadsdel.
De borgerliga politikerna som styr Stockholms Stad vill dock inte höra på det örat. Nix.
All graffiti, laglig som olaglig, bidrar till otrygghet och uppmuntrar till skadegörelse.
Påstår de, utan stöd i någon forskning.
Och efter att ha överlevt i 19 år, en mycket ansenlig ålder för en graffitimålning utomhus, nästan intakt, skall Fascinate nu jämnas med marken.
Kanindille
Man vet att man har för mycket kanin när man drömmer att man har sex och använder kaninkiss som glidmedel.
Och det känns som en skitfin grej som förhöjer intimiteten med varandra och kaninerna.
En stor, lycklig, brunblöt familj.
Man vet också att något är fel i ens huvud.
Och det känns som en skitfin grej som förhöjer intimiteten med varandra och kaninerna.
En stor, lycklig, brunblöt familj.
Man vet också att något är fel i ens huvud.
Kulturcensuren alla gick med på - Del 1 - Fakta och sånt
En gång skulle Lava, Kulturhusets ungdomsavdelning, anordna en aktivitet kallad Brodera din egen graffiti.
Då var det en politiker som gick i taket för att en offentligt finansierad institution uppmuntrade till skadegörelse, och inför hotet om indragna pengar fick Lava lägga ner sina broderiplaner.
Har jag hört.
Faktum är att i Policy mot klotter och liknande skadegörelse
i Stockholm, antagen av Stockholms Stad 16 april 2007 står följande:
Staden ska inte medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang
som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande
skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på
något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller
liknande skadegörelse.
Alltså får man inte brodera med nål och tråd på Lava, om man kallar det graffiti.
2002 stängde borgarrådet Birgitta Rydell (fp) graffitiutställningen STHLM Underground med hänvisning till Stockholms Stads nolltolerans mot klotter. Ett kontraktsbrott och utan rättslig grund visade det sig, och utställningen fick öppna igen.
Samma folkpartist försökte senare samma år få butiker som sålde sprayfärg vräkta.
När SL vill lära oss alla att ta avstånd ifrån graffiti uppger de att de spenderar 200 miljoner om året på sanering.
Vad de då inte klargör är att i denna summa ingår kostnader för sönderslagna busskurer och nerkräkta säten.
Men oavsett vilka exakta kostnader den rena graffitisaneringen står för så kan man ändå anta att det är ganska höga belopp det rör sig om.
Pengar som hade kunnat användas till att sänka biljettpriserna eller i alla fall förbättra vår kära kollektivtrafik.
Så vad är då motivet till att lägga alla dessa pengar på att t.ex. tvätta bort färg i en betongtunnel, färg som knappast kan betraktas som skadegörelse, om man ser till ordets egentliga mening?
Jo, det finns en trygghetsaspekt i det hela.
SL menar att resenärerna upplever sig otrygga när de ser klotter. Och just kopplingen mellan graffiti och otrygghet är något SL har uppmuntrat länge.
Till exempel genom sin så kallade Trygghetslinje. Den ringer man om man vill rapportera om hot, våld eller - just det - klotter.
Trots att det inte finns något som helst bevisat samband mellan förekomsten av klotter och annan kriminell verksamhet på samma plats.
Men de är inte ensamma om det, politiker, poliser och annat löst folk späder mer än gärna på folks obehag inför de obegripliga krumelurerna i tunnlarna, genom att gång på gång förklara att saneringen är för folkets skull. För att vi ska känna oss trygga.
En man har varit särskilt tongivande i denna kör. Kjell Hultman, f.d. trygghetschef på SL.
Han var förutom tidigare dömd för olaga frihetsberövande och myndighetsmissbruk, vilket ledde till att han förlorade jobbet som polis (!) även en stor förespråkare för höjda straff för skadegörelse, ökade resurser för övervakning och sanering, och ett misstänkliggörande och motarbetande av all graffiti, även laglig.
Han inrättade en specialgrupp av civilklädda (i rånarluvor) Falck-väktare för att bekämpa klottret hos SL, kallad Falkarna, med tvivelaktiga metoder.
2002 fick Kjell Hultman sparken från SL och polisanmäldes för att ha tagit emot mutor från Falck Security. Stor skandal.
2004 uppdagades att Falck Security, som fortfarande skötte bevakningen åt SL olagligen har registrerat misstänkta graffitimålare, 658 personer med bl.a personnummer, hemadress och tagdesign.
På Stockholms Stads hemsida står att läsa att graffitin står för omfattande skadegörelse med följden att barn och ungdomar fastnar i straffregister, med skuldbördor som följer dem resten av livet.
Stackars barn!
Därför har Stockholms stad, vidtagit en mängd åtgärder för att bekämpa klotter och graffiti, bland annat att polisanmäla allt upptäckt klotter.
30 000 polisanmälningar blev det förra året. Anmälningar som kostar rättsväsendet pengar att handlägga och tar polisresurser från andra brott.
Nu råder 24-timmarspolicyn. Allt anmält och upptäckt skall saneras inom 24 timmer. Även 20 000 elskåp ska saneras. Elskåp vars funktion knappast försämras på grund av eventuella autografer. Till en kostnad av 40 miljoner årligen.
(Och Stockholms graffitimålare jublar över 20 000 rena platser där just deras tag äntlligen kommer få plats att synas.)
Sedan fortsätter de med påståenden om att graffitin leder ungdomar in i drogmissbruk och tung kriminalitet.
I avsnittet om graffitikultur som är klart riktat till föräldrar och andra vuxna som ska arbeta förebyggande mot klotter står det t.ex. om graffitiforum på internet att "På de olika forumen diskuteras olika stilar och man köper och säljer stöldgods, färg och specialutrustning för klotter."
(På forumet ifråga: whoa.nu hittar i alla fall jag mest vanliga kläder, skivor och mobiler med kvitton. Frågan är; hittar man mest stöldgods här eller på t.ex. blocket.se?)
2001 beställde SL forskning av David Shannon på Stockholms universitet i hopp om ett bevisat samband mellan graffiti och kriminalitet. När han inte fick önskat resultat ville SL inte längre höra talas om studien, Swedish Graffiti, som är den enda seriösa som gjorts i Sverige.
Solveig Hållari från Brottsförebyggande rådet sammanfattar hans resultat:
Av dessa var inga utvärderade. Kartläggningen bygger enbart på kommunernas och stadsdelarnas subjektiva uppfattningar om huruvida klottret ökade eller minskade som en följd av åtgärden.
21 kommuner/stadsdelar var osäkra.
1 kommun upplevde resultatet som negativt.
17 kommuner/stadsdelar upplevde resultatet som positivt.
Ändå fortsätter lokalpolitiker och opinionsbildare envist att hävda att lagliga graffitiväggar fungerar som en skola i skadegörelse och kriminalitet.
Japp. Man har i kriget mot graffitin till och med gått så långt att man gjort ett undantag i grundlagsskyddet mot kroppsvisitation, för klottrare.
Om en polis griper dig, och har stöd för gripandet i lagen, d.v.s. du är misstänkt för ett konkret lagbrott, får hon kolla efter vapen och legitimation.
Utan konkret misstanke om brott, d.v.s. polisen gissar vilt, kan hon visitera dig för att söka efter två saker.
Vapen och sprayburkar. Om det finns en anledning att anta att du ska använda den till klotter, t.ex. om du har för stora byxor på dig.
(Egentligen kan hon leta efter vad som helst man kan skada egendom med, motorsågar, nagelfilar, you name it, men lagen kom ju som sagt till för att sätta dit klottrare.)
Polislagen 2003:858
Till sist några ord från Kjell Hultmans tronarvinge, som kanske kan ge oss en ledtråd till vad det egentligen handlar om:
– En ren och vacker stadsbild är en förutsättning för att upprätthålla den allmänna ordningen... Mikael Söderlund, stadsbyggnads- och trafikborgarråd (m) om graffiti. (newsdesk)
Källor om inte annat anges:
sl.se
Brottsförebyggande Rådet - BRÅ
dn.se
svd.se
bjornsundin.se
Läs http://www.bt.se/kultur/essaer/graffiti-som-utmaning(931800).gm !
Då var det en politiker som gick i taket för att en offentligt finansierad institution uppmuntrade till skadegörelse, och inför hotet om indragna pengar fick Lava lägga ner sina broderiplaner.
Har jag hört.
Faktum är att i Policy mot klotter och liknande skadegörelse
i Stockholm, antagen av Stockholms Stad 16 april 2007 står följande:
Staden ska inte medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang
som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande
skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på
något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller
liknande skadegörelse.
Alltså får man inte brodera med nål och tråd på Lava, om man kallar det graffiti.
2002 stängde borgarrådet Birgitta Rydell (fp) graffitiutställningen STHLM Underground med hänvisning till Stockholms Stads nolltolerans mot klotter. Ett kontraktsbrott och utan rättslig grund visade det sig, och utställningen fick öppna igen.
Samma folkpartist försökte senare samma år få butiker som sålde sprayfärg vräkta.
När SL vill lära oss alla att ta avstånd ifrån graffiti uppger de att de spenderar 200 miljoner om året på sanering.
Vad de då inte klargör är att i denna summa ingår kostnader för sönderslagna busskurer och nerkräkta säten.
Men oavsett vilka exakta kostnader den rena graffitisaneringen står för så kan man ändå anta att det är ganska höga belopp det rör sig om.
Pengar som hade kunnat användas till att sänka biljettpriserna eller i alla fall förbättra vår kära kollektivtrafik.
Så vad är då motivet till att lägga alla dessa pengar på att t.ex. tvätta bort färg i en betongtunnel, färg som knappast kan betraktas som skadegörelse, om man ser till ordets egentliga mening?
Jo, det finns en trygghetsaspekt i det hela.
SL menar att resenärerna upplever sig otrygga när de ser klotter. Och just kopplingen mellan graffiti och otrygghet är något SL har uppmuntrat länge.
Till exempel genom sin så kallade Trygghetslinje. Den ringer man om man vill rapportera om hot, våld eller - just det - klotter.
Trots att det inte finns något som helst bevisat samband mellan förekomsten av klotter och annan kriminell verksamhet på samma plats.
Men de är inte ensamma om det, politiker, poliser och annat löst folk späder mer än gärna på folks obehag inför de obegripliga krumelurerna i tunnlarna, genom att gång på gång förklara att saneringen är för folkets skull. För att vi ska känna oss trygga.
En man har varit särskilt tongivande i denna kör. Kjell Hultman, f.d. trygghetschef på SL.
Han var förutom tidigare dömd för olaga frihetsberövande och myndighetsmissbruk, vilket ledde till att han förlorade jobbet som polis (!) även en stor förespråkare för höjda straff för skadegörelse, ökade resurser för övervakning och sanering, och ett misstänkliggörande och motarbetande av all graffiti, även laglig.
Han inrättade en specialgrupp av civilklädda (i rånarluvor) Falck-väktare för att bekämpa klottret hos SL, kallad Falkarna, med tvivelaktiga metoder.
2002 fick Kjell Hultman sparken från SL och polisanmäldes för att ha tagit emot mutor från Falck Security. Stor skandal.
2004 uppdagades att Falck Security, som fortfarande skötte bevakningen åt SL olagligen har registrerat misstänkta graffitimålare, 658 personer med bl.a personnummer, hemadress och tagdesign.
På Stockholms Stads hemsida står att läsa att graffitin står för omfattande skadegörelse med följden att barn och ungdomar fastnar i straffregister, med skuldbördor som följer dem resten av livet.
Stackars barn!
Därför har Stockholms stad, vidtagit en mängd åtgärder för att bekämpa klotter och graffiti, bland annat att polisanmäla allt upptäckt klotter.
30 000 polisanmälningar blev det förra året. Anmälningar som kostar rättsväsendet pengar att handlägga och tar polisresurser från andra brott.
Nu råder 24-timmarspolicyn. Allt anmält och upptäckt skall saneras inom 24 timmer. Även 20 000 elskåp ska saneras. Elskåp vars funktion knappast försämras på grund av eventuella autografer. Till en kostnad av 40 miljoner årligen.
(Och Stockholms graffitimålare jublar över 20 000 rena platser där just deras tag äntlligen kommer få plats att synas.)
Sedan fortsätter de med påståenden om att graffitin leder ungdomar in i drogmissbruk och tung kriminalitet.
I avsnittet om graffitikultur som är klart riktat till föräldrar och andra vuxna som ska arbeta förebyggande mot klotter står det t.ex. om graffitiforum på internet att "På de olika forumen diskuteras olika stilar och man köper och säljer stöldgods, färg och specialutrustning för klotter."
(På forumet ifråga: whoa.nu hittar i alla fall jag mest vanliga kläder, skivor och mobiler med kvitton. Frågan är; hittar man mest stöldgods här eller på t.ex. blocket.se?)
2001 beställde SL forskning av David Shannon på Stockholms universitet i hopp om ett bevisat samband mellan graffiti och kriminalitet. När han inte fick önskat resultat ville SL inte längre höra talas om studien, Swedish Graffiti, som är den enda seriösa som gjorts i Sverige.
Solveig Hållari från Brottsförebyggande rådet sammanfattar hans resultat:
- Variationen inom gruppen klottrare är större än mellan klottrare och de som inte klottrar.
- Även om fler klottrare än icke-klottrare har misslyckats i vissa av skolämnena, hade den absoluta majoriteten klarat ämnena.
- Många av klottrarna sa sig ha bättre kontakt och kommunikation med föräldrarna än inom kontrollgruppen.
- Klottrarna är oftast pojkar mellan 12 och 20 år, men där upphör likheterna. Det finns ingen ”typisk klottrare”.
- Karriärvägarna och de beteenden som premieras inom klotterkulturen liknar de som premieras i ett kapitalistiskt samhälle; driftighet, mod, fokusering och hårt arbete.
Av dessa var inga utvärderade. Kartläggningen bygger enbart på kommunernas och stadsdelarnas subjektiva uppfattningar om huruvida klottret ökade eller minskade som en följd av åtgärden.
21 kommuner/stadsdelar var osäkra.
1 kommun upplevde resultatet som negativt.
17 kommuner/stadsdelar upplevde resultatet som positivt.
Ändå fortsätter lokalpolitiker och opinionsbildare envist att hävda att lagliga graffitiväggar fungerar som en skola i skadegörelse och kriminalitet.
Japp. Man har i kriget mot graffitin till och med gått så långt att man gjort ett undantag i grundlagsskyddet mot kroppsvisitation, för klottrare.
Om en polis griper dig, och har stöd för gripandet i lagen, d.v.s. du är misstänkt för ett konkret lagbrott, får hon kolla efter vapen och legitimation.
Utan konkret misstanke om brott, d.v.s. polisen gissar vilt, kan hon visitera dig för att söka efter två saker.
Vapen och sprayburkar. Om det finns en anledning att anta att du ska använda den till klotter, t.ex. om du har för stora byxor på dig.
(Egentligen kan hon leta efter vad som helst man kan skada egendom med, motorsågar, nagelfilar, you name it, men lagen kom ju som sagt till för att sätta dit klottrare.)
Polislagen 2003:858
Till sist några ord från Kjell Hultmans tronarvinge, som kanske kan ge oss en ledtråd till vad det egentligen handlar om:
– En ren och vacker stadsbild är en förutsättning för att upprätthålla den allmänna ordningen... Mikael Söderlund, stadsbyggnads- och trafikborgarråd (m) om graffiti. (newsdesk)
Källor om inte annat anges:
sl.se
Brottsförebyggande Rådet - BRÅ
dn.se
svd.se
bjornsundin.se
Läs http://www.bt.se/kultur/essaer/graffiti-som-utmaning(931800).gm !
Arbetsförmedlingen 2
Samma arbetsförmedling, en annan dag, en annan handläggare.
Handläggare: Jaha. Det står här i din handlingsplan att du skulle skriva en ny ansökan. Har du gjort det?
Jag: Nej. Jag läste igenom min nuvarande ansökan en gång till och kom fram till att jag är väldigt nöjd med den som den är.
Handläggare: Blablabla kort ansökan i tre delar blabla bla får jag titta på din ansökan?
Jag: Självfallet.
Handläggare: Suck..Vad tror du är det första en arbetsgivare lägger märke till när han tittar på det här?
Jag: Jag vet inte, fotot?
Handläggare: Precis.
Jag: Ja...?
Handläggare: Ja, det är väl ändå inte det som är det vikitiga? Det är ju texten. Din ansökan. Eller hur?
Jag: Jag tror att det går att läsa änd...
Handläggare: När du är ute på stan och ser reklam, vad är det första du tittar på då, bilden eller texten?
Jag: Jag tror att du vill att jag ska svara bilden.
Handläggare: Precis.
Jag: Okej?
Handläggare: Det är inte det du vill att arbetsgivaren ska lägga märke till, det är dina meriter.
Jag: Så du menar att de som sysslar med reklam inte vet vad de gör, att de är helt inkompetenta?
Handläggare: Hur menar du?
Jag: Ja, att de som sysslar med reklam inte har en aning om hur man för ut ett budskap, inte kan någonting om layout och motarbetar sig själva genom att ha med bilder i reklamen.
Handläggare: Öhm... Om jag säger så här. Har du någon byrå hemma?
Jag: Ja det har jag.
Handläggare: Ja. Finns det någon låda som du hittar bättre i än de andra lådorna?
Jag: Eh...jag antar det, vart vill du komma?
Handläggare: Just det! Låt mig då fråga dig så här. Beror det på att du har färre saker i den byrålådan?
Varifrån kommer människans enorma behov av förenklingar i form av långsökta metaforer?
När blev det godtagbart att använda metaforer som om de vore någon slags argument, stående på egna ben?
Hur i helvete har Arbetsförmedlingens handläggare fått sina jobb, medan jag är arbetslös?
Handläggare: Jaha. Det står här i din handlingsplan att du skulle skriva en ny ansökan. Har du gjort det?
Jag: Nej. Jag läste igenom min nuvarande ansökan en gång till och kom fram till att jag är väldigt nöjd med den som den är.
Handläggare: Blablabla kort ansökan i tre delar blabla bla får jag titta på din ansökan?
Jag: Självfallet.
Handläggare: Suck..Vad tror du är det första en arbetsgivare lägger märke till när han tittar på det här?
Jag: Jag vet inte, fotot?
Handläggare: Precis.
Jag: Ja...?
Handläggare: Ja, det är väl ändå inte det som är det vikitiga? Det är ju texten. Din ansökan. Eller hur?
Jag: Jag tror att det går att läsa änd...
Handläggare: När du är ute på stan och ser reklam, vad är det första du tittar på då, bilden eller texten?
Jag: Jag tror att du vill att jag ska svara bilden.
Handläggare: Precis.
Jag: Okej?
Handläggare: Det är inte det du vill att arbetsgivaren ska lägga märke till, det är dina meriter.
Jag: Så du menar att de som sysslar med reklam inte vet vad de gör, att de är helt inkompetenta?
Handläggare: Hur menar du?
Jag: Ja, att de som sysslar med reklam inte har en aning om hur man för ut ett budskap, inte kan någonting om layout och motarbetar sig själva genom att ha med bilder i reklamen.
Handläggare: Öhm... Om jag säger så här. Har du någon byrå hemma?
Jag: Ja det har jag.
Handläggare: Ja. Finns det någon låda som du hittar bättre i än de andra lådorna?
Jag: Eh...jag antar det, vart vill du komma?
Handläggare: Just det! Låt mig då fråga dig så här. Beror det på att du har färre saker i den byrålådan?
Varifrån kommer människans enorma behov av förenklingar i form av långsökta metaforer?
När blev det godtagbart att använda metaforer som om de vore någon slags argument, stående på egna ben?
Hur i helvete har Arbetsförmedlingens handläggare fått sina jobb, medan jag är arbetslös?
Arbetsförmedlingen
Jag hänger en del på arbetsförmedlingen nuförtiden.
Jag får ta del av ett erbjudande om jobbgaranti för ungdomar.
Ett erbjudande som inte är frivilligt och inte innebär några garantier om jobb.
Måndagar, onsdagar och fredagar ska jag närvara klockan 9 och höra handläggare tävla i att uttala ordet intensifiera.
"Ungdomsgarantin, eller "UGAN" som vi kallar den, handlar om att intensifiera arbetssökandet."
"Tanken är ju att du ska intensifiera ditt arbetssökande."
"Vad det handlar om här är ju att du ska intenfis....intensifiera ditt arbetssökande.!"
När de gjort detta i kör några gånger går de över till att kontrollera att mitt ansökningsbrev följer deras mall för ansökningsbrev.
På kurser lär de ut hur ett ansökningsbrev skall se ut.
- Det ska vara ett vitt A4 med svart text.
- Det ska vara i tre delar;
1. Varför man söker tjänsten 2. Varför man ska få tjänsten 3. Blablabla nånting jag inte kommer ihåg.
- Det ska inte innehålla något fotografi.
Dialog:
Handläggare: Vad är det här för svart fläck här?
Jag: Det är ett fotografi...
Handläggare: Suck..Vad tror du är det första en arbetsgivare lägger märke till när han tittar på det här?
Jag: Jag vet inte, fotot?
Handläggare: Precis.
Jag: Ja...?
Handläggare: Ja, det är väl ändå inte det som är det vikitiga? Det är ju texten. Din ansökan. Eller hur?
Jag: Jag tror att det går att läsa änd...
Handläggare: När du är ute på stan och ser reklam, vad är det första du tittar på då, bilden eller texten?
Jag: Jag tror att du vill att jag ska svara bilden.
Handläggare: Precis.
Jag: Okej?
Handläggare: Det är inte det du vill att arbetsgivaren ska lägga märke till, det är dina meriter.
Jag: Men jag tror inte att blicken fryser efter att man fått syn på en bild. Jag tror att det är bra att ha något som man lägger märke till. Särskilt om man söker jobb som ni förespråkar, genom att gå runt till arbetsplatser och lämna ansökan personligen kan det bara bra att ha ett foto så de kan koppla pappret till mig, den där tjejen som var där häromveckan. Något som sticker ut från högen med ansökningar.
Handläggare: Det finns ju annonser där de frågar efter foto, och då är det klart att du ska ge dem det, men när de inte har frågat efter det finns det ingen anledning att ha med det. Hur du ser ut får de ju se på intervjun.
Jag: Har ni någon statistik på att folk med foton på sina ansökningar får färre jobb än de utan?
Handläggare: Alla de ungdomar som sitter där i stolen mitt emot mig, precis som du gör nu har jag frågat samma sak. Vad är det du lägger märke till först, texten eller bilden? Vad tror du att de svarar?
Jag: Suck...Bilden?
Handläggare: Precis.
Jag: Ehh... Jag är i alla fall nöjd med min ansökan som den är.
Handläggare: Du kan väl i alla fall prova att skriva om den?
Jag: Visst.
Handläggare: Ja, vi säger ju inte att du har rätt eller fel, vi har ju inga facit.
Jag får ta del av ett erbjudande om jobbgaranti för ungdomar.
Ett erbjudande som inte är frivilligt och inte innebär några garantier om jobb.
Måndagar, onsdagar och fredagar ska jag närvara klockan 9 och höra handläggare tävla i att uttala ordet intensifiera.
"Ungdomsgarantin, eller "UGAN" som vi kallar den, handlar om att intensifiera arbetssökandet."
"Tanken är ju att du ska intensifiera ditt arbetssökande."
"Vad det handlar om här är ju att du ska intenfis....intensifiera ditt arbetssökande.!"
När de gjort detta i kör några gånger går de över till att kontrollera att mitt ansökningsbrev följer deras mall för ansökningsbrev.
På kurser lär de ut hur ett ansökningsbrev skall se ut.
- Det ska vara ett vitt A4 med svart text.
- Det ska vara i tre delar;
1. Varför man söker tjänsten 2. Varför man ska få tjänsten 3. Blablabla nånting jag inte kommer ihåg.
- Det ska inte innehålla något fotografi.
Dialog:
Handläggare: Vad är det här för svart fläck här?
Jag: Det är ett fotografi...
Handläggare: Suck..Vad tror du är det första en arbetsgivare lägger märke till när han tittar på det här?
Jag: Jag vet inte, fotot?
Handläggare: Precis.
Jag: Ja...?
Handläggare: Ja, det är väl ändå inte det som är det vikitiga? Det är ju texten. Din ansökan. Eller hur?
Jag: Jag tror att det går att läsa änd...
Handläggare: När du är ute på stan och ser reklam, vad är det första du tittar på då, bilden eller texten?
Jag: Jag tror att du vill att jag ska svara bilden.
Handläggare: Precis.
Jag: Okej?
Handläggare: Det är inte det du vill att arbetsgivaren ska lägga märke till, det är dina meriter.
Jag: Men jag tror inte att blicken fryser efter att man fått syn på en bild. Jag tror att det är bra att ha något som man lägger märke till. Särskilt om man söker jobb som ni förespråkar, genom att gå runt till arbetsplatser och lämna ansökan personligen kan det bara bra att ha ett foto så de kan koppla pappret till mig, den där tjejen som var där häromveckan. Något som sticker ut från högen med ansökningar.
Handläggare: Det finns ju annonser där de frågar efter foto, och då är det klart att du ska ge dem det, men när de inte har frågat efter det finns det ingen anledning att ha med det. Hur du ser ut får de ju se på intervjun.
Jag: Har ni någon statistik på att folk med foton på sina ansökningar får färre jobb än de utan?
Handläggare: Alla de ungdomar som sitter där i stolen mitt emot mig, precis som du gör nu har jag frågat samma sak. Vad är det du lägger märke till först, texten eller bilden? Vad tror du att de svarar?
Jag: Suck...Bilden?
Handläggare: Precis.
Jag: Ehh... Jag är i alla fall nöjd med min ansökan som den är.
Handläggare: Du kan väl i alla fall prova att skriva om den?
Jag: Visst.
Handläggare: Ja, vi säger ju inte att du har rätt eller fel, vi har ju inga facit.
patriarkatet
För en tid sedan sa Robban Aschberg på TV att det är flest kvinnor som kidnappar barn.
Detta är förfärligt. Och att det finns nätverk och organisationer som får statligt stöd för att hjälpa dessa kidnapparkvinnor och gömma dem, det är skandalöst!
Robban tycker att det är dumt att kvinnojourerna sätter sig över lagen och skyddar brottslingar.
Robban sa inte att det finns många fäder som är dumma mot sina barn, fler fäder som är dummare än mödrar, och att det kan vara därför det är flest kvinnor som flyr med barnen.
Det sa däremot en talesperson från partiet Feministiskt Initiativ.
Robban svarade med att peka på ett papper där det stod att en barnkidnappande kvinna stod som kontaktperson för någon Fi-grupp. Vad nu det hade med saken att göra.
Undrar om han hade skrivit ut ett papper ifall kvinnan hade varit aktiv i Folkpartiet.
Han sa inte heller att det kanske inte är för skojs skull som dessa kvinnor säger upp sitt arbete, sina vänner, sin familj och hela sitt liv, för att leva gömda med sina barn, med falsk identitet, ständigt hot om upptäckt, utan att kunna arbeta och bo lagligt, alltid redo att flytta vidare.
Han sade däremot att mödrarna var förskräckliga som gjorde så här, trots att fäderna inte hade dömts för övergrepp.
Som att mödrar inte kan handla utifrån sin genuina farhåga om att övergrepp faktiskt skett, även om det inte hade det.
Som att alla mödrar som gömmer sig med sina barn gör det för att de är snikna och tjuriga och inte vill unna fäderna umgängesrätt.
Som att alla som inte döms är oskyldiga.
